Dag 17- Barndomsminne

Varje gång jag tänker tillbaka på detta barndomsminne så börjar jag alltid skratta! Visste inte att man kunde ha sådan stor skadeglädje mot sig själv, man lär sig någonting nytt varje dag;)

Jag var sex/sju år & pappa skulle hjälpa mig att lära mig cykla. Mamma var inne i lägenheten & kollade ner på oss. Hon går ut & ställer sig på balkongen & ser när pappa släpper taget om min pakethållare. Jag blir överlycklig av att jag kan cykla själv så jag vänder mig om & tittar på mamma & skriker: kolla mamma, jag kan cykla själv!!! Sedan hördes det ett BOOM, pappa springer fram till mig för att hjälpa mig upp. Jag hade cyklat in i en papperskorg & råkat få ner den över mig där jag låg på marken. Måste ha varit en riktigt stor fart jag hade i så fall! Dessutom tittade jag ju på mamma hela tiden, allt för att se till att hon kollade på mig. Dock hade hon sagt att jag skulle kolla framåt i ställer för på henne... Lyssnade inte på henne. hahaha

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0